måndag 16 maj 2011

Ioppa #2

Provas för andra gången på kort tid.

-96 Vattnigt rejält brun i kanten. Blommig kirsch med lite kola. Jordgubbar mest framträdande i doften, lite salmiak och lite tjära. En liten ros tittar också upp efter ett tag, punsch? Peppar! Mineralitet i form av järn från hemoglobin. I munnen höga syror och helt nedmalda tanniner. Når snabbt max, sen tappar vinet fort i munnen, får dock ingen riktigt ihålig mitt. Ringer dock kvar länge i en metallisk smak. Inget matvin, men gott på egen hand. Då det inte hänt så många gånger är det kanske det häftiga i att dricka ett moget vin som får mig att sätta: ++

-97 Samma färg och utseende som -96:an. Jordigaste jävla källaren någonsin. I källaren finns en helt enorm armé av snittblommor, överdrivet starkast luktar de röda rosorna! 0 frukt hittas under de 4 timmarna vinet får i glaset. En kort period anas gröna sparrisar i vinet. I munnen tama men höga syror. Tanninerna är minst lika nedbombade som i 96:an, rosor fyller förutom näsan även hela munnen. Kortare än övriga viner. Tråkigt med en trolig svag korkdefekt då det var så gott senast. 0

-99 Vackert rött med tegelkant och en yttepytte strimma av blått. Här har vi (åtminstone i jämförelse med övriga viner) ordentligt med frukt åt de blåröda hållet. Frukten fullkomligt dränks i brynt smör, jag gillar't! Mogna jordgubbar, violpastill och en klick tjära ackompanjerar. En timjanskvist är det sista som dyker upp i näsan. I munnen höga syror och mogna fina tanniner som inte skulle utvecklas men klara något år till. Hänger kvar mycket bra i munnen, den ordentliga eftersmaken präglas av en del ek. Lysande med och utan mat!!! +++

-96 Är starkt på väg ner, bör drickas snart. -99 är i dagsläget helt lysande, bör även den drickas snart då den inte kommer vinna några extrapoäng med några år till på nacken!

Janasse, Terre d'Argile

Från -08, blåröd ung skrud. Härlig och mycket påtaglig blandning av hallon och framförallt blåbär. Omedelbart öppet. Lite parfymerat och en touch av blomster (det trevliga i pelargondoft!?), mocca/läder från välstädad secondhand. Fokus ligger i den härliga frukten. Rejäl men inte alltför rejäl dos fat med ett uns av kaffe. I munnen omfamnande, stort med livliga tanniner och påtaglig eldighet. Vinet är 24°C och torde förklara ett och annat. Efter en snabb kylning finns bara lite eldighet kvar. Rostade fat utgör basen i eftersmaken med ok längd. Mycket gott till vettigt pris! Starkt +

Colledila

Till förrätten pilgrimsmusslor med citronskum och löjrom dricks Andre Carpentiers NV champagne. Halmgul med långsamma små-medelstora bubblor. Äpple, persika, citrus och passion i en härlig doft som präglas av mycket påtaglig brödighet.Fin sprits i munnen, mineralitet och en god syra i smaken som även den innehåller citroner. Bra längd, passar lysande till maten! I nedre betygsområdet, men väl värt och lite överraskande: ++

Barone Ricasolis Colledila från -07 dricks till oxfilé med smörstekta primörer, jordärtskockspuré och rödvinssåsdränkta stekta trattkantareller. Direkt toköppen med intensivt djup blåröd färg. Fruktigt med svarta vinbär och svarta hallon vilka båda blivit duschade i rom. Viss eldighet, härlig doft av ny skinnjacka, körsbär och rejält ekad på ett ok sätt. Går verkligen till sig allt eftersom timmarna går, blir mindre som en väl kraftig bomb genom att bli mer tyglad och integrerad. I munnen rejält fylligt, bra balans där syror möter upp omogna (men sköna) kraftiga tanniner på ett bra sätt. Tydligt ekad (också på ett ok sätt) även i smaken, stannar kvar riktigt bra i munnen! Känns väl mainstream överlag, men fan så gott! ++(+)