Giacomo Fenocchio - besök

Besöker Claudio Fenocchio en relativt dimmig men i övrigt härlig dag.
Vi träffar nämnda man som är minst sagt ytterst trevlig och välkomnande. Visning av hans diverse lägen äger rum precis bredvid hans hus.

Rakt nedanför oss Bussia, framåt Cannubi, till höger och ej i bild Villero. Syd-sydvästliga lägen nebbiolo i bussia, resterande lägen freisa, barbera och dolcetto.

Efter visning av lägena beger vi oss in i vineriet för lite fatprovning, först ut är dolcetton från 2011 och nebbiolosaften från skörd av buskarna i Bussia samma år. Inga anteckningar över huvudtaget under hela kvällen. Men det jag på rak arm kommer ihåg är att dolcetton är pigg, trevlig och ordentligt fruktdriven precis som sig bör. Fin dolcettostruktur, då jästpuffarna försvinner kommer detta på flaska vara ett trevligt och bra bordsvin.

Bussian visar upp en riktigt fin grund. Tanniner, syra och bra balans finns redan på plats. Har finns väldigt lite nebbiolomarkörer men en riktigt fin ryggrad att bygga vidare på. Ska bli spännande att följa upp detta vin.

All lagring sker (självklart) på stora härliga 3,5-5 hl botti av slovensk ek, i dagsläget varierar åldern mellan 5 till 30 år. Vinerna tas om hand på i princip samma sätt: egna jäststammar, 6 månader i ståltank, 30 månader på botti. Vad som skiljer dem åt är främst (endast) var de vuxit.

Villero -09, Cannubi -08 och Bussia -08 har alla ett härligt "Baroloutseende", genomskinligt och rubinrött. Gemensamt har de att doften är lysande. I alla 3 viner börjar markörerna dyka upp, det finns en härlig rödfruktighet och volatilitet i de 3. Villeron är (inte så konstigt) något efter de andra med avseende på komplexitet, inte heller lika stor doft som de andra vinerna. Även i munnen något mer återhållsam med ganska fina och eleganta tanniner redan i dag, detta torde dock inte ha alltför mycket med åldern att göra utan snarare växtplatsen. Borde av de 3 vara drickfärdig tidigast.

Bussian har en riktigt stor doft, i dagsläget svårt för mig att dissekera till dess beståndsdelar i hög utsträckning men här finns gott om frukt, fint läder och en del rosor. I munnen ordentligt med riv, stora och många men fina tanniner. Bäst/i störst behov av lagring. Cannubin upplevs i stor utsträckning vara en blandning av de 2. Dessa Barolos i allmänhet, och Bussian i synnerhet, har alla riktigt bra längd i munnen.

Vi stannar kvar hos Claudio i sammanlagt 4 timmar, under denna tid hinner vi prova av resterande färdigbuteljerade sortiment, snacka skit samt äta salami och ost. Vinerna som köps med hem är Cannubi, Villero och Bussia, alla från 2007. Dessa upplevs riktigt bra och vi är sålda, här finns typiska nebbiolodrag och de är rysligt fint sammansatta. 

I enighet med fatprovningen tänker vi att Villeron behöver minst lagring medan Bussian kräver några fler år. 

Vidare faller vi pladask för Claudios Bussia Riserva från -06. Inte helt olik standard Bussian från -08 men det finns lite mer av allt. Självklart köps även denna med hem samt ett gäng barberor för tidig konsumtion. Dessa är minst sagt prisvärda och har en härlig komplexitet och parfym som jag sällan hittat i Barberor för en lägre summa pengar. 

Stort tack till Patrik för tips om denna minst sagt lysande och trevliga vinmakare!