Till kvällens lammracks i tryffelsmör med risotto får Barolo Serralunga d'Alba -07 från Fontanafredda visa vad hon går för. Till utseendet klar jordgubbssaft. Så även första intrycket i näsan. Jorduggar i fronten av en armada av röda bär. Lite spritpenna, svaga rosor och ett uns svart tryffel. Bittermandel i vaniljchoklad är sista initiala tonerna. Härlig doft men något eldig. Köttbuljong och söt tobak dyker upp allt eftersom timmarna går.
I munnen hög tanninhalt som sig bör, denna torkar ut ordentligt men dödar ej syran, tanninerna är överraskningsvis nog relativt små/färdiga. Mineralrikt och fruktigt utan att bli sött. I smaken är ek det mest framträdande. Ringer kvar ganska kort stund men är sammanfattningsvis en god och enkel Barolo. Blir nog ej bättre med åren. Starkt +
På egen hand provas även Chateau Beychevelle -06. Rödblå dress. Initialt puff av granskog och smörkola. Svarta vinbär kan anas men är ej så framträdande som jag minns vinet. En rejäl dos källare finns också på plats, i källaren har vi lite nyeldad björkved. Efter ca 20 minuter dyker det upp en rejäl näve ordentligt snyggt rostat goda kaffebönor. Dessa bönor fortsätter att ta mer och mer plats, tar nästan över scenen helt. Dock finns lite frukt och källare kvar bakom denna lysande kaffedimma.
Jättefin balans i munnen, nästintill perfekt nedsmälta tanniner i dagsläget. Ringer kvar riktigt länge med en härlig rund smak. Frukten blir i doften lite för bortträngd, men va fan! Jag får lite snusk och en rejäl dos fint kaffe istället! Mycket gott! +++
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar