lördag 31 december 2011

RSA - Kevin Arnold Shiraz 2007

Nadine heter vinet som gjordes -07 och innehåller 100% shiraz. Mörkt rött med blå touch i glaset. Serveras i något för låg temperatur, men vad gör väl det då vinet ändå fullkomligt osar ur glaset!?
Det första som slår mig är mycket lyxiga och härliga kaffebönor. Vidare en rejäl och härlig näve björnbär i bakgrunden, efter tid blir inte frukten mer påtaglig men breddar sitt register, nu med rödare toner. Kaffet finns alltid kvar där i all sin prakt, de eldade tunnorna dyker upp (och fortsätter växa på sig) så fort vinet närmar sig rumstemperatur, blir nästan väl tilltagna tillslut. Litet uns av häst, ko och skit lurar också i bakgrunden, härligt! I munnen snyggt balanserat med viss hetta. Ringer kvar med mustiga fat och god espresso i en bra längd! De ljuvliga kaffearomerna är vad som gör att jag uppskattar vinet så pass trots eldighet och fatbombardemang ++

lördag 24 december 2011

7 deadly zins

Producerad av Michael-David Vineyards 2009. Det första som dyker upp är en stor och redig näve färskt virke, initialt är virket helt utan rostning men blir successivt mer och mer bränt allteftersom tiden går. Efter 30-45 minuter når vi punctum maximum. Det andra som slår mig är en sotarrökt skinka och andra charkuterier. Päron/Xanté och calvados trängs i en eldig doft (15% enligt flaskan). Plommon och bär av det mörkare slaget dyker upp med tiden. I munnen är det fint alldeles i början, framemot mitt accelererar tanninerna och elden upp på ett konstigt sätt och dominerar syran totalt, något jag ej riktigt vill ha i mitt Zinfandelvin. Mycket rostat i smak, ek och spritbeska stannar kvar i en godkänd längd. Funkar/korrekt till en oxfilé med chimichurri och vitlöksbröd, dock antagligen ej fler köp för mig. 0

måndag 19 december 2011

Bandol - Domaine du Cagueloup

Domaine du Cagueloup -08 från Bandol ackompanjerar ett julbord. Första gången jag dricker något från Bandol, spännande!
Ganska klart rubinrött i glaset, inget blått eller brunt i sikte så långt ögat når. Omedelbart öppet med kaffe och lite rök. Frukten hamnar ganska mycket i bakgrunden, initialt främst rödfruktighet utan närmare specifikation. Efter 30 minuter dyker mer ek upp men den otydliga rödfruktigheten mynnar ut i fina hallon, hallonen stannar kvar resterande 4-5 timmar.
I munnen initialt balanserad med sura hallon och körsbär. Beska och alkohol tar över i mitt, ringer kvar bra med diskreta fat. Ett gott vin som passar väldigt bra till julbordet, inget extraordinärt. +

lördag 17 december 2011

Saint Clair family estate och eiswein

Saint Clair family estate Pinot Noir -10 från Marlborough för endast 99:- skall drickas till kvällens havsöring. Börjar med fina toner av bränd kola och kaffe, en del bärighet och en näve kryddor finns också där. Lite smör och tall bjuds även i doften. Korrekt och god i näsan. I munnen vad som förväntas, lent och snyggt. Smörigt även här, piggt men inte jättelångt. Bra vin väl värt pengarna! +

Goldstein eiswein N.V.- Halmgul vacker skapelse bjuder på härligt maffiga dofter av persika/nektarin/aprikos. Överlag en blommig härlig doft. Riktigt fint vingummi utan touchen av lösningsmedel ligger också "ytligt" i vinet. I munnen beter sig vinet som sig bör, sötman i Eiswein är i högsta laget för mig, trots detta gott och härligt! +

måndag 12 december 2011

Nya Zeeländsk PN

Akarua Rua, -10 från centrala Otago. Ett Pinotvin i låg prisklass som inte provats förut.
I mörkröd skrud med blått inslag finns hallon, blåbär och cassis. Det blandas upp fint med lite mer animaliska toner i form av smör och läder. En skaplig dos fat i form av rena ekplankor. Pigg och fräsch korrekt doft. I munnen slankt med pigga syror. Lite mer tanniner och aningens beska i mittsmaken. Vinet är gott, men ganska kort. Stannar främst kvar via lite eld och bröstvärme. +

lördag 10 december 2011

Spantalien

Rioja alta, gran reserva 904 -97 provas för andra gången. Riktigt Piemontesiskt utseende med härlig genomskinlighet i brunröd skrud. Röda bär främst i näsan, lingon och rönnbär. Rejäl dos spritpenna och lite ek. Efterhand dyker läder och Riesenchoklad upp, mer rostad ek med lite kola kommer också fram. En del mörka bär gör entré. I munnen moget snyggt med små tanniner, några större finns fortfarande kvar. Ringer kvar länge med fina fat. Gött!! Passar riktigt fint med den rullade grissidan & jordärtskockspuré ++

En Recioto från -09 och Bruno Coati bjuds till efterrätten. Opaquet lila vin, mogen banan och mörk vägg av bär och plommon. Den mogna banenen utvecklas till en grillad sådan efter ett tag. Viss eldighet i näsan. I munnen sött och gött, fint balanserat och runt. Svartvinbärssaft blir tydlig i munnen. Riktigt gott, ringer kvar fint via de snyggt (!) grillade bananerna. Passar briljant till en mildare grönmögelost. ++

onsdag 7 december 2011

Lagom prisklass, lagom gott

Spinettas Il Gentile di Casanova -05 hälls upp i glasen. Redan nu en begynnande tegelkant, i övrigt mycket solid och mörk. Direkt har vi ett vidöppet vin! Vingummi, svart frukt med körsbär i fronten. Mandel är nästa nämnvärda doft. En frän läder når näsan, viss eldighet via cognac och romrussin. Grillat kött är siste man ut i en stor doft. I munnen kraftigt och fin balans. Lite ihåligt och enkelt vin, gott! Starkt +

Terre de Bussière -07 från Janasse är nästa vin för kvällen. Olik tidigare vin är denna klart röd. Häftig första puff av dundertydlig hallonsaft, något som försvinner ju längre tiden går. Inom 20 minuter är hallonsaften helt borta. En svag svag unken ton av urinvägsinfektion tittar fram. Lite brännässlor/annat grönt finns också där nere i glaset. Krusbärssylt under uppkok finnes så småningom. I munnen något snipig syra, tanninerna finns där och är ganska påtagliga. Svagt svagt korkad flaska? Är i vilket fall god, svagt +

måndag 28 november 2011

All around the world

Vin 1-8 dricks. 1-3 tillsammans med oxfilé, mozzarellasallad och chimichurri .
4-5 med anka i apelsinmarinad med risotto och balsamvinäger.
6-7 med köttgryta på högrev och trattkantareller, kokad i 4+ timmar.
8 till en härlig chokladefterrätt.

1. Amalaya de colomé -08: Svart-blå nyans. Mörk frukt, med lite röda syltade/likörindränkta drag. Den främsta frukten är dock blå- och björnbär. Mycket rostad ek, framförallt efter ett antal minuter virvlandes i glaset. I munnen skaplig balans där de omogna och stora tanninerna sticker ut något. Riktigt fint till maten, eldigt på egen hand. Ringer kvar knappt godkänt. Svagt +

2. Colomé estate malbec -07: Även här blåsvart nyans. Initial påtaglig sunkighet med smörkola och lite violpastill. Lugnare frukt än lillebror, en hel del rått kött. Mindre ekad. Mycket bättre harmoni, framförallt genom de finare tanninerna. Också godkänd längd, här kommer eken fram lite tydligare. Starkt +

3. Monsanto riserva -07: Rödare nyans utan inslag av blått. Initialt knuten. Röd frukt, läder och omogna körsbär är det första som slår mig. I munnen relativt hög syra och små fina tanniner. Oväntat slank. Något bättre längd men fortfarande inte väl godkänt. Svaga ++

4. Gevrey Chambertin, les evocelles -07: Av Domaine de la Vougeraie. Fint kaffe, diskret bärighet, lite rödsprit, kryddighet i form av främst nejlikor. Tillsammans med en liten dos källare är detta vin riktigt snygg och elegant sammansatt. Förväntat hög syra och fina små tanniner. Lysande balans, riktigt elegant även här. Ringer kvar riktigt länge med fina kaffebönor och lite bröstvärme. +++

5. Barbaresco, serraboella -05: Av Cigliuti. Rödblå och fint genomskinlig. Punsch, rödfruktigheten som är för mig lite typisk barbaresco finns där. Övermogen jordgubbe, övermogen banan. Väldigt mycket källare och en del, inte alltför trevlig, aceton. I munnen balans men ej riktigt syran jag förväntat mig. Torkar faktiskt ut munnen rätt ordentligt, godkänd längd men inte mer. Lite punsch i eftersmaken. Inte lika bra som jag hoppats på. Svagt ++

6. Quet -05: Opaquet rött med blå kant. Fullt med frukt, främst mörk via svarta vinbär men även lite röd. En hel del kaffe & eldighet. Ordentligt bombardemang med många och stora tanniner. Syran finns där under. Hetta och en del ek. Ringer kvar riktigt länge. Fullproppat med kraft och godsaker men tyvärr också en hel del sprit. Maten tämjer inte ned eldigheten nog mycket. Är god idag, kan bli magisk om några år. +(++)

7. Giaconda Warner shiraz -06
: Tjockt opaque med blå kant. Grillat kött, kaffe, blod, björnbär. Fullkomligt smockat med snygga björnbär och lysande gott kaffe. I munnen en rejäl dos tanniner som inte är alldeles för stora. Syran möter upp fint, kaffe ringer kvar länge. Vi har en extremt lång eftersmak med lite vingummi. Betydligt lugnare på spritfronten än 6 men minst lika kraftfull och en hel del snyggare. Grymt maffigt och snyggt nu, kommer fortsätta ha en magisk skepnad men på annat sätt under minst 20 år. En sån best! ++++

8. Samos, vin doux -08: Aprikos, honung, dadlar, blommor och citrus. Riktigt härlig doft. Funkar mycket bra till efterrätten. Riktigt gött och över förväntan! ++

onsdag 16 november 2011

Dolcetto och Madiran

Trots att det inte var så längesedan sist dricks Roagnas Dolcetto från -07, detta då den med största sannolikhet inte kommer bjuda på så mycket bättre helhetsupplevelse med tiden.
I näsan dyker främst mörka bär upp, blåbär och björnbär i spets. Efter några sekunder kommer de röda tonerna smygande, detta i form av röda vinbär. Svagt kola och lite vanilj hittas också, ej dock i närheten av första gången vinet dracks i sin absoluta ungdom. Inga toner av animalia eller sunkigare toner. Kort och gott enkelt på nosen i form av fina fräscha frukter och trevlig ek. Runt och fint i munnen, välbalanserat. Oanat höga tanniner, bra längd med viss bitterhet som ej stör. Intrycket om att detta vin är otroligt prisvärt och riktigt gott dyker återigen upp. Dålig flaska senast? Mycket starkt +
Chateau bouscassé -05 är nästa lirare i matchen. Inte helt otippat mycket mörkare än föregående vin. Mycket och härlig frukt i likör. Lite läder och hårt rostade fat. Faten blir något för påträngande och tar dessvärre över scenen för mycket. Vingummi är sista doften som noteras.
Mycket koncentrerat vin där tanninerna är höga, de har dock malts ned till ganska fina och färdiga. Syran möter upp fint. Medel finish med visst spritinslag. +

fredag 28 oktober 2011

Barolo och Bordeaux

Till kvällens lammracks i tryffelsmör med risotto får Barolo Serralunga d'Alba -07 från Fontanafredda visa vad hon går för. Till utseendet klar jordgubbssaft. Så även första intrycket i näsan. Jorduggar i fronten av en armada av röda bär. Lite spritpenna, svaga rosor och ett uns svart tryffel. Bittermandel i vaniljchoklad är sista initiala tonerna. Härlig doft men något eldig. Köttbuljong och söt tobak dyker upp allt eftersom timmarna går.
I munnen hög tanninhalt som sig bör, denna torkar ut ordentligt men dödar ej syran, tanninerna är överraskningsvis nog relativt små/färdiga. Mineralrikt och fruktigt utan att bli sött. I smaken är ek det mest framträdande. Ringer kvar ganska kort stund men är sammanfattningsvis en god och enkel Barolo. Blir nog ej bättre med åren. Starkt +

På egen hand provas även Chateau Beychevelle -06. Rödblå dress. Initialt puff av granskog och smörkola. Svarta vinbär kan anas men är ej så framträdande som jag minns vinet. En rejäl dos källare finns också på plats, i källaren har vi lite nyeldad björkved. Efter ca 20 minuter dyker det upp en rejäl näve ordentligt snyggt rostat goda kaffebönor. Dessa bönor fortsätter att ta mer och mer plats, tar nästan över scenen helt. Dock finns lite frukt och källare kvar bakom denna lysande kaffedimma.
Jättefin balans i munnen, nästintill perfekt nedsmälta tanniner i dagsläget. Ringer kvar riktigt länge med en härlig rund smak. Frukten blir i doften lite för bortträngd, men va fan! Jag får lite snusk och en rejäl dos fint kaffe istället! Mycket gott! +++

söndag 23 oktober 2011

Roagnas Dolcetto d'alba

Roagnas Dolcetto d'Alba -07 avnjuts på egen hand för första gången sedan våren -10. Det första som dyker upp är nyimpregnerat läder bakom en blandning av blåbär och björnbär. Lite russin finns också på plats, den tidigare ljuvliga påtagliga gräddkolan kan enbart skymtas svagt. Viss blommighet. Doften har definitivt utvecklas sedan senast, tyvärr inte åt det bättre hållet.
I munnen dyker russin och läder återigen upp. Viss beska men fina, diskreta och snygga tanniner. Syrorna är som sig bör fräscha och höga. Ringer kvar länge med kaffe. Har inte blivit bättre med åren, snarast sämre. +

torsdag 20 oktober 2011

Pibran omgång 2

Dracks för ca 6 månader sedan, provar Chateau tour Pibran -01 återigen.
Klart röd med inslag av brunt. Öppnar genast upp sig med en källare i vilken vi hittar jäsande svarta vinbär och en hel del multna löv. Förutom den svaga svart vinbären (vilken inte var alltför påtaglig senast heller) drar resterande frukt åt det röda hållet. Lite ceder och spritpenna är också med i bilden. I smaken sticker syran ut mer än tanninerna. Känns lite otippat i pauillac, dock inte så otippat då vi snackar lägre kvalitet i kombination med 10 års lagring. Tanninerna är mycket nedsmälta, de som finns är små och fina. Långt över förväntan då eftersmaken ringer kvar ett bra tag.
Efterhand dyker mer och mer grönt upp i både smak och doft, brännässlorna är tydligast. Inte alltför charmigt. Står upp lysande mot pancettaflarn och extralagrad wästerbotten, passar också fint till en fint mörad biff, trattkantarellsås, surdegsbröd, vispat smör, äpple/mangochutney och en sallad. Mer stake/fet potatis i varmrätten hade blåst vinet av banan.
Ett absolut njutbart vin, men i ärlighetens namn är vi en bra bit ifrån mer högkvalitativa viner från området. +

lördag 15 oktober 2011

Campi magri ripasso -08

Ripasson gjord av Corte sant'alda 2008 bjuder först på sirliga röda bär och en hel del läder. En aning jäst finns också där som lyckligtvis avlägsnar sig tämligen fort. Efter bara några minuter kommer mörkare torkad frukt fram medan den röda sirligheten backar undan. En nyans av svarta vinbär, körsbär och välintegrerade fat finns också på plats. I munnen omogna tanniner som inte är alltför många/stora. Istället är det snarast syran som styr skutan i detta fall, sticker ut lite väl i en ganska kartig smak. Medel finish med viss hetta trots adekvat temperatur. Bra doft, sämre mun. Svagt skadad flaska? Antagligen inte. Ok men inte mer. 0

tisdag 11 oktober 2011

Lanzerac och en recioto

Lanzerac shiraz -03: Först ut i glaset fyllt av blodröd vätska är vanilj. Röda vinbär, björnbär och mogna körsbär. Diskret smörkola, lite av en välintegrerad och bränd ek. Grillat kött. Snygg balans där varken frukt, animalia eller ek sticker ut. Enda invändningen mot doften är en liten sprit/lösningsmedelsdusch. I munnen relativt välbalanserat där syran sticker ut litet. Mycket nedmalda fina tanniner som är i perfekt skick just nu. Medellång finish. Jävligt gott, perfekt att dricka nu. ++

Brunelli's recioto -09
: Gravt opaque i blåröd skrud. Choklad!!!! CHOKLAD!!!! Söt doft där blåbär och annan mörkare frukt får stå långt tillbaks på grund av den massiva chokladen. Russin och lite gräs/hö. I munnen riktigt sött som det ska vara, kanske lite väl för min smak. Stor smak av russin som ringer kvar länge. Funkar, i låg dos, riktigt bra till kvällens ostar. +

måndag 10 oktober 2011

Middag på Delicerano

Ripasso Acinatico från -08 får ackompanjera en lysande bruschetta. I glaset ses ett djuprött vin med toner av blått. Mörk frukt i en härlig doft. Dadlar/fikon tittar ut med ett uns av choklad i likör. Eterhand dyker russinen upp. Mindre ek än väntat. I munnen sticker de omogna tanninerna ut, vinet mynnar ut i en eftersmak med bra längd. I munnen lite tråkigt/slätstruket och framfröallt en för stor dos ren alkohol (för varmt serverat?). I övrigt riktigt gott vin med härlig nos. Passar (för mig oanat nog) lysande till bruschettan med balsamico. Spritigheten drar ned betyget. Med reservation för högre betyg i lägre temperatur: +

Iuli's barbera från -08 öppnar med mycket röd frukt. Rönnbär i fokus. All frukt är vacker karameliserad. Spritpenna, vingummi och en del multna löv finns där också. I munnen nästan spritsigt, hög syra. Faller snabbt och stannar inte alltför länge. Gott på egen hand men passar ypperliggt till den superbt vällagade Cannelonin med karljohansvamp. +

söndag 11 september 2011

Tenuta Sant'Antonio

Gårdsprovning med Claudio.

Scaia garganega chardonnay, -10: Ljust vin med honungslik nyans. Ananas, persika, passion. Mycket frukt. Bättre doft än smak som har en skapligt pigg syra. Smakar bra men ingen märkvärdigt. +

Tellus, -10: Sulfitfritt vin som precis börjat produceras. Banan, grönska. Bra fin syra, lite eldigt med banan även i smak. +

Monte ceriani, -09: 40% skörd i september för friskhet, 60% i oktober för fruktens skull. Klart gul och relativt öppen. Fräsch doft med citrus och mineraler. Pigga syror och citron även i smak. Riktigt gott. ++

Fontana, -10: Ljusgul, stråk av honung. Initialt sluten. Mer röta och sunk än de andra. Lägre syra och mindre frukt än cerianin. Svagt +

Capitel del monte, Cabernet Sauvignon, -06: Blodrött med tydlig blå ton. 100% C.S. som man kört appassimento på i 4-5 veckor. Syltade och torkade svarta vinbär. Mycket ek. Luktar gott men i munnen blir jag överkörd av eken. 0

Monti garbi ripasso, -08: Mycket syltad/riktigt mogen frukt. En del ek, lite plommon i madeira. Skapligt drag i munnen, behöver lite tid för att lugna ned sig. För okomplext/ekat för högre betyg. +

La bandina, -07: Blodrött med blå nyans. Jordgubbar, röda vinbär med drag åt mörkare håll. Svagt torkade toner dyker upp efter ett tag. Fin och god i munnen, bra tryck men lite lugnare med eken än ripasson. Starkt +

Sponsa, -09: 60% C.S. 40% Valpolicella blend. Fräscht, lite svarta vinbär. Mycket frukt, russin. Ek via mandelmassa. Bra fyllighet, omogna tanniner med lite drag. Gott men ej märkvärdigt. +

Amarone, Antonio Castagnedi selezione, -07: Läder, kaffe, lite russin/torkade plommon. Ej för mycket fruktbomb. Fint tryck med lite omogna kraftiga tanniner. Lite väl ekat efter 2 år på nya tonno. Kommer bli bra med åren +(+)

Amarone, campo dei gigli, -05: Satans mängd port/madeira, aldrig känt det lika tydligt förut. Mycket mogen röd frukt med stänk av rödsprit på. Mycket fylligt, taninnerna är faktiskt ganska fina redan nu men kan givetvis tonas ned ytterligare. Ringer kvar riktigt länge med fin torkad frukt +++

Amarone, campo dei gigli riserva, -07: -04 blir första omgången som släpps, och det nu i höst/vinter. I -07:an finns också port/madeira fint på plats men något nedtonat jämfört med standardvinet. Otroligt stort och direkt öppet, en del torkad frukt, en del ek, en del färsk frukt. Riktigt gott med väl omogna tanniner. Fint balanserat & lite jämnare överlag än de andra. ++(+)

Masi

Provning i Masi's vinbutik i Valpolicella. Vi har bråttom och provningen går fort, i princip allt fokus lades på Mazzanon efter att ha luktat igenom alla vinerna en första gång.

Costasera amarone classico, -07: Mycket frukt, torkat i fokus. Katrinplommon och lite ek. Slank fruktig och fin i smaken som till stor del utgörs av katrinplommon. Bra längd. +

Costasera amarone riserva, -06: Mörkare än classicon, ej mycket mer ek men det som finns utgörs framförallt av kaffe. Syltad mörk mogen frukt, dadlar. Uns av källare vilket är varmt välkommet. Bra längd! ++

Mazzano, -04: Lite torkad frukt, madeira/mogen port. Dos av fin källare och multna löv/höstskog. Brunt/bränt socker och salmiak. Stor så in åt helvete! I munnen torkar de omogna "stora" tanninerna ut munnen ordentligt. På plats finns även mer nedsmälta snygga tanniner vilka är helt ljuvliga. Inte superlångt från sin topp men klarar sig länge länge länge. Superlängd. Vinet har extra allt! +++(+)

Tommassi, take two.

Tommasi's amarone classico från -08 får ackompanjera snacks i form av parmesan trots tidigare seans som fick mig att se vinet som högst ovärt i förhållande till pris.
Omedelbart öppen intensiv doft. Eldigt och väl mycket ek i form av körsbärskärnor. Rejäl dos torkad frukt med plommon i spets, svag ton av russin. Lite port och läder men överlag för enkelt och spritigt. I munnen rejält fyllig, dock skapligt balanserat förutom spriten som sticker ut. Lång smak av madeira ringer kvar. Synd på etanolen och att det är lite för simpelt, annars gott. +

Riesling och havskräftor

Comtes d'Isenbourg Riesling Vorbourg från 2007 överraskar med en fräsch doft av ruccola (!!) initialt, faktiskt inte störande! Vidare finns mineralerna snyggt på plats i form av en våt sten. Apelsin är i fronten av frukten som är fräsch men ändock mogen. I munnen piggt som sig ska och med en vacker rondör/balans. Riktigt gött! ++

Vita i göteborg

Eric Rodez producerar en, för ovanlighetens skull, ekologiskt odlad N.V. champagne vid namnet Cuvée des Crayères. Livliga små bubblor. Doft av lite citrus och päron, viss mineralitet. Överlag mycket fruktig men kan inte precisera så mycket mer. I munnen väldigt rund med viss sötma, perfekt att avnjuta på egen hand. Riktigt god ekologisk champagne. +

Pfaffenheims Black Tie från -08 serveras till skaldjuren. Blommig doft med viss friskhet och en del citron doppad i honung. I munnen riktigt gött med frisk rieslingsyra men viss blommighet och svag svag sötma/honung rör till det för mig. Ej jättelätt att placera ut vad vinet är gjort på/var. Hade nog gillat vinet mer som "renrasigt" istället för blandning av Riesling och Pinot Gris. +

Künstler

Künstler Hochheimer Reichestal Pinot Noir, detta klarröda vin med brun nyans från -99 avnjuts i Göteborg. Jordgubb och blåbär finns i doften som annars domineras av mocca/läder. Fint i munnen, ej spretigt. Ej otroligt spännande eller komplext men riktigt gött och i en bra tid. Trevlig och lättsam. Svaga ++

Damilano barolo

Lecinquevigne från 2006 är ett direkt öppet vin. Blårött med tydlig tegelkant. Snyggt med diskret frukt där färska och syltade jordgubbar är i fokus. Läder och ett uns tjära finns där. Överlagt en härligt parfymerad doft, eken finns men är inte övervälmigande. I munnen är vinet en typisk ung barolo, tanninerna fräser runt i hela munnen. Syran göms delsvis av de ordentligt rivande tanninerna. Ringer kvar godkänt länge, då främst via sin ekbehandling. Gott och bra vin, blir antagligen bättre med åren! ++

Savian

Merlot Lison-Pramaggiore 2009 köps i en random vinshop i Venedig. Bär och frukt i massor. Svart med peppar, krut, sytade blåbär och lite godis. Skaplig dos ek. Medelfylligt och enkelt i munnen. Inte min kopp te men duger för en kväll vid strandkanten. 0

onsdag 29 juni 2011

Två gånger shiraz

Två viner från två olika lokaler i den 'nya världen'.

Muratie's prestigevin Ronnie Melck -07 gjord på shiraz. Köpt på plats i Stellenbosch. Opaque, blåröd. Färska plommon och björnbär. Frukt utan närmare specifikation bombar på ordentligt efter ett tag i glaset. Svagt moln av kaffe, antydan till mörk källare. Tydligare tanniner än vin nummer 2, dessa är med redan från start! Ypperligt vackert balanserat vin, fatbehandlingen är pågaglig, stannar kvar länge utan spår av eld och bitterhet. Mer fat via lite kaffe gör sig påmind i eftersmaken. Satan så bra efter några timmar! Svagt +++
(Skriven 1,5 månad efter intag endast efter anteckningar)

Melvilles estate verna -09. Relativt höga förväntningar på detta rosa-blåröda vin. Något sånär genomskinligt, genast öppet. Rabarber i massor trängs med lingon och björnbär plus andra bär. Fruktig och härlig doft där även en liten skinnjacka tittar in. I munnen har vi medelhöga syror, inte jättestort men ett redigt lass tanniner, dessa kommer dock i slutet av försmaken. Vinet är inte särskilt fint balanserat, rabarber i fokus även i munnen. Ringer kvar länge med lite eldig- och bitterhet. För eldigt och spretigt men riktigt häftigt genom rabarberbombardemanget! +

måndag 16 maj 2011

Ioppa #2

Provas för andra gången på kort tid.

-96 Vattnigt rejält brun i kanten. Blommig kirsch med lite kola. Jordgubbar mest framträdande i doften, lite salmiak och lite tjära. En liten ros tittar också upp efter ett tag, punsch? Peppar! Mineralitet i form av järn från hemoglobin. I munnen höga syror och helt nedmalda tanniner. Når snabbt max, sen tappar vinet fort i munnen, får dock ingen riktigt ihålig mitt. Ringer dock kvar länge i en metallisk smak. Inget matvin, men gott på egen hand. Då det inte hänt så många gånger är det kanske det häftiga i att dricka ett moget vin som får mig att sätta: ++

-97 Samma färg och utseende som -96:an. Jordigaste jävla källaren någonsin. I källaren finns en helt enorm armé av snittblommor, överdrivet starkast luktar de röda rosorna! 0 frukt hittas under de 4 timmarna vinet får i glaset. En kort period anas gröna sparrisar i vinet. I munnen tama men höga syror. Tanninerna är minst lika nedbombade som i 96:an, rosor fyller förutom näsan även hela munnen. Kortare än övriga viner. Tråkigt med en trolig svag korkdefekt då det var så gott senast. 0

-99 Vackert rött med tegelkant och en yttepytte strimma av blått. Här har vi (åtminstone i jämförelse med övriga viner) ordentligt med frukt åt de blåröda hållet. Frukten fullkomligt dränks i brynt smör, jag gillar't! Mogna jordgubbar, violpastill och en klick tjära ackompanjerar. En timjanskvist är det sista som dyker upp i näsan. I munnen höga syror och mogna fina tanniner som inte skulle utvecklas men klara något år till. Hänger kvar mycket bra i munnen, den ordentliga eftersmaken präglas av en del ek. Lysande med och utan mat!!! +++

-96 Är starkt på väg ner, bör drickas snart. -99 är i dagsläget helt lysande, bör även den drickas snart då den inte kommer vinna några extrapoäng med några år till på nacken!

Janasse, Terre d'Argile

Från -08, blåröd ung skrud. Härlig och mycket påtaglig blandning av hallon och framförallt blåbär. Omedelbart öppet. Lite parfymerat och en touch av blomster (det trevliga i pelargondoft!?), mocca/läder från välstädad secondhand. Fokus ligger i den härliga frukten. Rejäl men inte alltför rejäl dos fat med ett uns av kaffe. I munnen omfamnande, stort med livliga tanniner och påtaglig eldighet. Vinet är 24°C och torde förklara ett och annat. Efter en snabb kylning finns bara lite eldighet kvar. Rostade fat utgör basen i eftersmaken med ok längd. Mycket gott till vettigt pris! Starkt +

Colledila

Till förrätten pilgrimsmusslor med citronskum och löjrom dricks Andre Carpentiers NV champagne. Halmgul med långsamma små-medelstora bubblor. Äpple, persika, citrus och passion i en härlig doft som präglas av mycket påtaglig brödighet.Fin sprits i munnen, mineralitet och en god syra i smaken som även den innehåller citroner. Bra längd, passar lysande till maten! I nedre betygsområdet, men väl värt och lite överraskande: ++

Barone Ricasolis Colledila från -07 dricks till oxfilé med smörstekta primörer, jordärtskockspuré och rödvinssåsdränkta stekta trattkantareller. Direkt toköppen med intensivt djup blåröd färg. Fruktigt med svarta vinbär och svarta hallon vilka båda blivit duschade i rom. Viss eldighet, härlig doft av ny skinnjacka, körsbär och rejält ekad på ett ok sätt. Går verkligen till sig allt eftersom timmarna går, blir mindre som en väl kraftig bomb genom att bli mer tyglad och integrerad. I munnen rejält fylligt, bra balans där syror möter upp omogna (men sköna) kraftiga tanniner på ett bra sätt. Tydligt ekad (också på ett ok sätt) även i smaken, stannar kvar riktigt bra i munnen! Känns väl mainstream överlag, men fan så gott! ++(+)

torsdag 28 april 2011

semi-vertikal ioppa

För sig själva och till lamm med pesto testas kvällens viner.

-96 Intensivt brun med rejält vattnig kant. Lättflyktig fisk, även en obehaglig våt kartong som lämnar glaset fort tack och lov. Svaga toner av frukt, tjära och lite dill finns där i glaset. En touch av prosciutto är det sista jag känner i en doft som inte tilltalar mig. Snarare dålig flaska än att vinet gått ur tiden. I munnen mycket hög syra jämfört med de andra kombatanterna. Tanniner rejält nedsmälta, kort i jämförelse. Fungerar bättre till maten än på egen hand. Här finns dock något spännande inför framtida bättre (förhoppningsvis) 96:or. -

-97 Även detta vin präglat av årens tand med snarlik färg som -96:an men inte fullt lika intensivt brun. Här finnes blomster, tjära och päroncognac. Mycket elegant! Viol och en laddning kött/läder insmorda i bär av diverse sorter tittar också fram. Det här är gammalt, det här är lysande att sniffa på! I munnen rejält tilltufsade eleganta tanniner. Syran möter upp på föredömligt sätt. Väl mogen och riktigt god med bra eftersmak. Torkar ut munnen ordentligt, vinet känns på topp just nu. Bäst på egen hand ikväll. Betyg i nedre intervallet. +++

-99 Vackert rött med tegelkant. Även här viol och tjära! Smörkola och ett, med tanke på åldern, relativt stort lass med frukt. Körsbär och lite mineral återfinns. En hel del ek finns kvar, då främst via körsbärskärnor. I munnen en hög syra som möter upp de mogna fina tanninerna bra. Bra längd, bäst till maten under kvällen. Kan behållas fint i några år till, tror dock inte att vinet vinner särskilt mycket på ytterliggare lagring. Betyg i underkant. ++

fredag 22 april 2011

Riesling*2

Trimbach basriesling från 2008 är vad som får ackompanjera kvällens skaldjur av diverse sorter.
I glaset har vi en lättflytande ledvätske-liknande (halmgul) historia. En touch av blommor finns där, hög halt av mineraler och en liten puff av citrusfrukt. I munnen hög och fin syra, smaken utgörs primärt av snygga stenar! Otroligt bra matchning till havskräftorna och räkorna. Ytterst nära ytterliggare ett snäpp i betyg, hade velat haft lite mer komplexitet för det. Mest prisvärda vita vin jag någonsin druckit! +

Georg Breuer gjorde 2009 också en riesling i human prisklass, Riesling Sauvage kallas den.
En mycket högre andel frukt i detta vin, då framförallt av exotisk ras. Ananas och passionsfrukt är mest framträdande, all frukt på gränsen till övermogen men passionen är närmast. Även här mineraldoft, dock inte i närheten av nivåerna i Trimbachen. I munnen har vi en del honung. Ej lika hög syra, viss sötma finns faktiskt här (vad än systembolagets staplar säger!). Matchas ej jättebra till maten, mycket hellre till en bit (inte alltför kraftig) ost. Korrekt men inte mer. 0

lördag 16 april 2011

Tommasi -06

Tommasi's Amarone från år 2006 skall få matcha årets första grillning.
Koncentrerat blodröd hälls hon upp i glasen. Fikon, russin och lite nära-på övermogna päron + andra frukter är det första som dyker upp. Choklad och romrussin ligger lite djupare ned i glaset.
I munnen har vi krispiga påtagliga tanniner, ej helt balanserat med avseende på tanniner i förhållande till syra. Väl eldigt i munnen. Frukten är påtaglig även i munnen, körsbärsbeska är mest framträdande i eftersmaken med bra längd!
Korrekt vin med hög halt "venetienfrukt", 15% gör sig påmind i framförallt munnen. Bättre än -05, tveksamt om vinet är värt den relativt höga prislappen. Ack så gott, inte minst till maten! +

torsdag 14 april 2011

Pibran..

Tour pibran -01.
Anteckningarna från 2 veckor sedan är tyvärr borta.
Det som jag med säkerhet kommer ihåg är dock att vinet var blodrött med inslag av både brunt och blått. I näsan var vinet omedelbart relativt öppet. En touch av svarta vinbär fanns där, dock inte så mycket. Vi hade härliga mognadstoner i form av farinsocker/sirap, duglig animalia i form av torkad skinka och även lite generellt stall. Frukten var något tillbakagången och fokus fluktuerade med tiden, ibland röda, ibland svarta bär. Ceder kunde förnimmas som sig bör.
I munnen var tanninerna rejält nedmalda, rätt snygga och trevliga. Vinet var inte supersnyggt balanserat med för hög syra och något för tunn kropp. Duglig eftersmak med fokus i lufttorkad skinka avslutade en trevlig bekantskap. +
Vinet var i en ganska bra drickfas nu, moget utan att övertyga alltför mycket. Men ack så spännande med mogna viner, nära på ytterliggare ett plus bara för det. Storebror hade nog vart bättre. Min andra flaska bör drickas inom 1-2 år.

fredag 1 april 2011

Ronchesjuk

Ronchedone -06 från lombardiet är vad som serveras till minivarianten av kantarelltoast och ventricinalindad 3-årig Västerbottenost. Dagen till ära har jag 38 graders feber och suboptimal lamina cribrosa. Kanske mina intryck och dofter för dagen inte stämmer alls till nästa gång vi ses. Kanske de stämmer helt och hållet.
Mycket tätt och blåröd skvalpar hon runt i glaset. En riktig best med svartvinbärsblad i massor. Kaffe, nysågat virke och , inte alltför angenäm, doft av rödsprit. Att vi har en CS och sangiovese blandning tycker jag mig ana i och med körsbärskärnorna som dyker upp efter ett tag.
Otroligt fulladdad i munnen, initialt riktigt snygg. Oskärpta och trubbiga tanniner tar över i mitten. Fin längd med lite fudgekänsla. Väl eldigt i både näsa och mun i dagsläget men ack en häftig explosion. Kul att ha fått upplevt, åren filar förhoppningsvis till tanninerna i mitten och dämpar eldigheten. +(+)

onsdag 16 mars 2011

Livio pavese...

.... producerar en barbaresco från -06 som jag äntligen fått glädjen (?) att prova efter många turer i SB's hyllor då vinet alltid skapat viss nyfikenhet utan att jag provköpt.
Genomskinligt röd med diskreta blå stråk visar vinet upp i glaset.
I näsan är det rödfruktigt med lingon och rönnbär i spets, en gnutta viol kan anas. Russin och tobak. Ganska snygg doft med mandel på toppen. Lite lakrits och en svag touch av ros.
I munnen höga syror, gott. Tanninerna är som förväntat låga, de som finns är relativt småkorniga och inte särskilt 'fina'. Mandeln biter sig kvar i eftersmaken som är av godkänd längd. +

söndag 20 februari 2011

Gammal rioja och ny syrah

Vilken avig blandning som får matchas mot parmesanchips med bresaola, pesto, tomat, ruccola och balsamico till förrätt. Varmrätt blir kalvfilé med smörstekta små mandelpotatisar, murkelsås och rödvinbär & hallonmarmelad.

Först ut har vi La rioja alta, gran reserva 904 från -97.
Rödbrun fin vätska, nästan ingen utfällning alls(!). En stor härlig mogen doft blommar upp i näsan. Oj! Gräddkola, vanilj, kakao, lösningsmedel/nagellack, läder, röda vinbären har inte gått under än, rejäl dos källare, katrinplommon, dadlar och pepprighet i form av ruccola. För att nämna några dofter. Resterande sällskap påpekar doft av dill, något jag inte kan skriva under på trots idogt sökande.
I munnen har vi en hög andel syra som får ta extra stor plats då de snygga mogna tanninerna nästan är helt nedpulveriserade. Riktigt skönt i munnen med en mycket bra längd som utgörs av katrinplommon och portvin. Är idag helt lysande, tror inte på någon ytterliggare förbättring. Passar bra till förrätt. Lysande till gruyere. Men dricks nästan bäst på egen hand. +++

Kvällens andra vin är Domaine Santa ducs gigondas från -07.
Lilaröd. Mogna jordgubbar, fikon, mogen riktig indisk mango (inte skiten som finns på lokala ICA-butiken). Körsbärskärnor, salmiak och lite nagellack finns där också. En härlig puff av stall ligger gömd bakom de ljumna frukterna. I smaken har vi lite sötma och sprit, ruffa oslipade tanniner som skulle bli tämjda och mycket fina med åren. Lite för spritig på egen hand, perfekt till maten. Hänger kvar länge! ++(+)

Chablis 1er cru av Jean-Marc Brocard

En chardonnay från -09 får ackompanjera kvällens ugnsbakade lax fullproppad med pepparrotsröra med kallrökt lax i.
Efter att ha druckit Boissonneusen härom veckan hade jag förhoppning om att detta vinet skulle vara lika bra eller t.o.m. något strå vassare. Något som visar sig inte stämma tyvärr.
Mineralsten med smält smör på är det första jag känner. Vidare hittas oljig vit choklad med en touch av fläder. Passionsfrukt och en otrevlig puff av jäst återfinns. Lätt parfymerat.
Piggt och smörigt i munnen, alkoholen känns via en skvätt eldighet i svansen. Överlag är det ett ganska slankt vin som är trevligt. Godkänd längd. +

Domaine de la Janasse

Terre d'argile -08, matchas tillsammans med en gryta på fransyska som stått och puttrat i 4+ timmar.
Har en fin ung blå ton i glaset. Näver, hallon, lite punsch och choklad är det första som dyker upp i näsan. Aprikos och lite, inte alltför störande, eldighet. I munnen är vinet riktigt lent, snyggt och balanserat. Punschtonen återfinns även i smaken. Fina tanniner för att vara så pass ungt. Bra men inte exceptionell längd. Lysande till en skälig summa pengar! ++

Araldica vini piemontesi

Gör en barbera d'asti -07 som skimrar fint lila i glaset.
Serveras till en variant av carbonara med hemplattad pasta.
Den unga liraren bjuder på björnbär i en härligt parfymerad kombination med jordgubbar. Lite pelargoner som man droppat Xanté på dyker också upp. Inga överdrivna fat i näsan men en liten härlig kirschstänk finns där. Ett riktigt härligt ungt sniffarvin!
I munnen blir jag lite besviken. Lite platt med en ekad ruffig kropp, tanninerna är inte helt i balans och stannar kvar längre än den ganska höga syran. Ej balans. Väl eldigt, dessa barberadruvor pallar inte riktigt med 14,5%, något för kort eftersmak. Med tanke på den ljuvliga doften vinet visar upp och att det passar bra till maten renderas betyget ändock: +

lördag 5 februari 2011

Domaine de la Boissonneuse

En chablis från -09 gjord av Julien Brocard dricks till kvällens räkor och havskräftor.
I näsan en härlig smörighet som lindar in fina gröna äpplen och friska citroner samt apelsiner. Ej alltför tydligt ekat, riktigt snyggt i näsan!
I munnen samma intryck som på näsan, härliga pigga syror med toner av citrus och viss smörighet. Stannar kvar länge i munnen och passar ypperligt till maten! ++

Conde de valdemar...

En reserva och en gran reserva provas.

Lille bror (osäker årgång): Stor solig fruktbomb. Färska och torkade plommon. Tydligt ekat, ffa i form av choklad och kaffe. Pigga syror i ett balanserat vin med kantiga ofina tanniner. Svagt +

Store bror, -04: Brunröd mogen färg. Stor doft med sylt eller saft gjord på mörka bär, plommon och röda vinbär. Lite läder, en touch av petroleum och lite vanilj återfinns också. Slankt och balanserat med rostade fat och ovan nämnda sylt i smaken. Bra längd men ej extraordinärt. Klart bättre än reservan. Starkt +