fredag 28 oktober 2011

Barolo och Bordeaux

Till kvällens lammracks i tryffelsmör med risotto får Barolo Serralunga d'Alba -07 från Fontanafredda visa vad hon går för. Till utseendet klar jordgubbssaft. Så även första intrycket i näsan. Jorduggar i fronten av en armada av röda bär. Lite spritpenna, svaga rosor och ett uns svart tryffel. Bittermandel i vaniljchoklad är sista initiala tonerna. Härlig doft men något eldig. Köttbuljong och söt tobak dyker upp allt eftersom timmarna går.
I munnen hög tanninhalt som sig bör, denna torkar ut ordentligt men dödar ej syran, tanninerna är överraskningsvis nog relativt små/färdiga. Mineralrikt och fruktigt utan att bli sött. I smaken är ek det mest framträdande. Ringer kvar ganska kort stund men är sammanfattningsvis en god och enkel Barolo. Blir nog ej bättre med åren. Starkt +

På egen hand provas även Chateau Beychevelle -06. Rödblå dress. Initialt puff av granskog och smörkola. Svarta vinbär kan anas men är ej så framträdande som jag minns vinet. En rejäl dos källare finns också på plats, i källaren har vi lite nyeldad björkved. Efter ca 20 minuter dyker det upp en rejäl näve ordentligt snyggt rostat goda kaffebönor. Dessa bönor fortsätter att ta mer och mer plats, tar nästan över scenen helt. Dock finns lite frukt och källare kvar bakom denna lysande kaffedimma.
Jättefin balans i munnen, nästintill perfekt nedsmälta tanniner i dagsläget. Ringer kvar riktigt länge med en härlig rund smak. Frukten blir i doften lite för bortträngd, men va fan! Jag får lite snusk och en rejäl dos fint kaffe istället! Mycket gott! +++

söndag 23 oktober 2011

Roagnas Dolcetto d'alba

Roagnas Dolcetto d'Alba -07 avnjuts på egen hand för första gången sedan våren -10. Det första som dyker upp är nyimpregnerat läder bakom en blandning av blåbär och björnbär. Lite russin finns också på plats, den tidigare ljuvliga påtagliga gräddkolan kan enbart skymtas svagt. Viss blommighet. Doften har definitivt utvecklas sedan senast, tyvärr inte åt det bättre hållet.
I munnen dyker russin och läder återigen upp. Viss beska men fina, diskreta och snygga tanniner. Syrorna är som sig bör fräscha och höga. Ringer kvar länge med kaffe. Har inte blivit bättre med åren, snarast sämre. +

torsdag 20 oktober 2011

Pibran omgång 2

Dracks för ca 6 månader sedan, provar Chateau tour Pibran -01 återigen.
Klart röd med inslag av brunt. Öppnar genast upp sig med en källare i vilken vi hittar jäsande svarta vinbär och en hel del multna löv. Förutom den svaga svart vinbären (vilken inte var alltför påtaglig senast heller) drar resterande frukt åt det röda hållet. Lite ceder och spritpenna är också med i bilden. I smaken sticker syran ut mer än tanninerna. Känns lite otippat i pauillac, dock inte så otippat då vi snackar lägre kvalitet i kombination med 10 års lagring. Tanninerna är mycket nedsmälta, de som finns är små och fina. Långt över förväntan då eftersmaken ringer kvar ett bra tag.
Efterhand dyker mer och mer grönt upp i både smak och doft, brännässlorna är tydligast. Inte alltför charmigt. Står upp lysande mot pancettaflarn och extralagrad wästerbotten, passar också fint till en fint mörad biff, trattkantarellsås, surdegsbröd, vispat smör, äpple/mangochutney och en sallad. Mer stake/fet potatis i varmrätten hade blåst vinet av banan.
Ett absolut njutbart vin, men i ärlighetens namn är vi en bra bit ifrån mer högkvalitativa viner från området. +

lördag 15 oktober 2011

Campi magri ripasso -08

Ripasson gjord av Corte sant'alda 2008 bjuder först på sirliga röda bär och en hel del läder. En aning jäst finns också där som lyckligtvis avlägsnar sig tämligen fort. Efter bara några minuter kommer mörkare torkad frukt fram medan den röda sirligheten backar undan. En nyans av svarta vinbär, körsbär och välintegrerade fat finns också på plats. I munnen omogna tanniner som inte är alltför många/stora. Istället är det snarast syran som styr skutan i detta fall, sticker ut lite väl i en ganska kartig smak. Medel finish med viss hetta trots adekvat temperatur. Bra doft, sämre mun. Svagt skadad flaska? Antagligen inte. Ok men inte mer. 0

tisdag 11 oktober 2011

Lanzerac och en recioto

Lanzerac shiraz -03: Först ut i glaset fyllt av blodröd vätska är vanilj. Röda vinbär, björnbär och mogna körsbär. Diskret smörkola, lite av en välintegrerad och bränd ek. Grillat kött. Snygg balans där varken frukt, animalia eller ek sticker ut. Enda invändningen mot doften är en liten sprit/lösningsmedelsdusch. I munnen relativt välbalanserat där syran sticker ut litet. Mycket nedmalda fina tanniner som är i perfekt skick just nu. Medellång finish. Jävligt gott, perfekt att dricka nu. ++

Brunelli's recioto -09
: Gravt opaque i blåröd skrud. Choklad!!!! CHOKLAD!!!! Söt doft där blåbär och annan mörkare frukt får stå långt tillbaks på grund av den massiva chokladen. Russin och lite gräs/hö. I munnen riktigt sött som det ska vara, kanske lite väl för min smak. Stor smak av russin som ringer kvar länge. Funkar, i låg dos, riktigt bra till kvällens ostar. +

måndag 10 oktober 2011

Middag på Delicerano

Ripasso Acinatico från -08 får ackompanjera en lysande bruschetta. I glaset ses ett djuprött vin med toner av blått. Mörk frukt i en härlig doft. Dadlar/fikon tittar ut med ett uns av choklad i likör. Eterhand dyker russinen upp. Mindre ek än väntat. I munnen sticker de omogna tanninerna ut, vinet mynnar ut i en eftersmak med bra längd. I munnen lite tråkigt/slätstruket och framfröallt en för stor dos ren alkohol (för varmt serverat?). I övrigt riktigt gott vin med härlig nos. Passar (för mig oanat nog) lysande till bruschettan med balsamico. Spritigheten drar ned betyget. Med reservation för högre betyg i lägre temperatur: +

Iuli's barbera från -08 öppnar med mycket röd frukt. Rönnbär i fokus. All frukt är vacker karameliserad. Spritpenna, vingummi och en del multna löv finns där också. I munnen nästan spritsigt, hög syra. Faller snabbt och stannar inte alltför länge. Gott på egen hand men passar ypperliggt till den superbt vällagade Cannelonin med karljohansvamp. +